Jag har nu varit på min andra workshop inom textil. Den här gången handlade det om tovning. Vår lärare Cathrine Berg[1] berättade att tovning betyder krympning av ull på ett medvetet sätt. Ullen görs till ett sammanhängande tyg. Det finns många bra sätt att använda ull på i förskolan. Exempelvis kan ullen användas som ljuddämpande då den innehåller mycket luft. Barn kan tova det mesta och det är oftast en väldigt rogivande aktivitet. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu (2010, s.17) menar att barn bör få upplevelser som stimulerar deras upptäckarglädje och lust att skapa. Aktiviteter och kunskaper ska för barn vara meningsfulla. Tovning ger känslan av den harmoni som kan finnas mellan det som är vackert och det som är nyttigt.

Under vår workshop fick vi enbart tillgång till färdigkardad ull på grund av tidsbrist.  Det första vi fick göra var att tillverka en bottenplatta i ull med mönster på. Detta var i ärlighetens namn inte något lätt arbete. Vi använde oss av ull, bubbelplast, plastsäck, handduk, rulle och en blandning av såpa och vatten. För att enkelt förklara tovningsprocessen så är det så här att när ullfibrer utsätts för vatten, värme och bearbetning börjar de trassla in sig i varandra. Fibrerna går ihop med varandra ju mer vi arbetar med ullen. Slutligen tar luften mellan fibrerna slut och förvandlingen har skett. Denna process är tålamodskrävande men samtidigt väldigt rolig. Att jobba med ull tror jag kan vara roligt och lärorikt för barnen i förskolan. Framförallt får barnen här jobba extra mycket med sinnena. Vi blev under workshopen ombedda att blunda, just för att förstärka de andra sinnena. Bara att känna på ullen är en upplevelse i sig men precis som Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand Velicu (2010, s.17) tar upp så är det bra att börja med den historia och bakgrund som ull och tovning har. Här kan ett besök på en gård vara en inspirationskälla. Under barnens egen tovningsprocess kan det även vara bra att ha bilder, böcker och annan information lätt synlig.

Cathrine Berg berättade om ullen som material och dess egenskaper så som att ullen kan vara till 40 procent fuktig men ändå hålla värmen och att den är helt brandsäker. Ullen är dessutom i naturligt tillstånd den enda fiber som kan filta ihop sig. Detta gör det fullt möjligt att framställa ett sammanhängande tyg med enkla medel, utan vävstolar och maskiner.

För att återgå till fördelar med att använda ull som material i förskolan så är kostnaden ett plus, då den är billig i jämförelse med andra material. Ullen är även relativt lätt att hantera och barnen får uppleva med både känsel, smak och lukt. Genom att arbeta med ull får barnen även träning inom finmotorik, samarbete, matematik och språk.

På eftermiddagen lämnade vi bottenplattan och började göra ullfigurer i 3D. Detta är en betydligt enklare process men kräver fortfarande en hel del tålamod och teknik. Som grund i detta arbete använde vi frigolitbitar eller stenar. Jag tog en rund frigolitboll och började vira färgad ull runt den. Till detta använde jag en hullingsnål för att fästa ullen. Denna nål går dock inte att låta barnen använda själva i förskolan då den som namnet påpekar har massa hullingar och är väldigt vass. Det går dock bra att göra sin figur utan hullingsnål. Efter att jag har virat in bollen i ull blöter jag den i såpa och varmvatten och knådar bollen med händerna. Jag varvar knådning och blötande till dess att ullen satt sig.

Barnen kan med denna aktivitet göra egna sagofigurer, planeter, kakor och så vidare som sedan kan användas i ett temaarbete. Det som kan vara problematiskt med att arbeta med ull är att det tar tid och kräver en viss teknik som inte är helt lätt att lära sig. Jag tror det är extra viktigt när vi jobbar med detta att vi som pedagoger jobbar med abstrakta saker. Då arbetet är svårt är det kanske enklare för ett barn att känna sig stolt över sitt skapande om det inte föreställer något speciellt. Fokus här bör ligga som i de flesta fall på processen, materialet och sinnena, inte resultatet.  

Jag anser det även problematiskt att det i läroplanen inte finns ett tydligt mål inom textil. Vi har mål för andra estetiska lärprocesser så som musik, drama och bild men inte för textil. Naturligtvis är det så att det finns mängder med mål och uppdrag som kan kopplas till textil men tyvärr kan det komma i skymundan och pedagogerna kan helt enkelt skippa textilarbete och istället få in målen genom andra aktiviteter.

Exempel på några mål från läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s.10) som ändå kan kopplas till textil är:

• Utvecklar sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och tekniker.

   

• Utvecklar sin koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och motorik.

   

• Utvecklar sin förståelse för läge, rum, riktning, form och grundläggande egenskaper hos ordning, mängder, talbegrepp och antal samt för förändring, tid och mätning.

   

   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har nu haft vår sista dramalektion under vår utbildning och den handlade om forumteater och forumspel. Gunilla Fihn[1] berättade om forumteaterns uppkomst och vilka som varit i centrum under historiens gång. Forumspel och forumteater handlar om at...

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände...

Nu har vi haft vår sista textil workshop, och denna gång handlade det om vävning och flätning med mera. Cathrine Berg[1] visade oss grunderna inom vävning och förklarade också för oss vad en vävstol består utav för delar. Varp, väft, bom och skyttel ...

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.   Efter vi spelat mitt rimme...

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skul...