Didaktik och estetiska läroprocesser

Inlägg publicerade under kategorin VFU- samt fältdagar

Av Christian Blaschke - 2 december 2015 14:54

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände själv hur mycket jag fått med mig genom att använda teater och drama under min praktik. Att använda drama som en estetisk lärprocess har tidigare inte varit ett första val för mig men jag kommer definitivt att använda det mycket i framtiden.

 

Gunilla Fihn[1] tog åter igen upp vikten av tanke, handling och känsla inom dramapedagogiken. Hon berättade också hur bilder av kunskap och lärande hos pedagogen påverkar i jobbet med dramapedagogik. Barn som uppfattar saker likadant som vi pedagoger anses ha förstått. Denna kommentar tyckte jag var extra intressant så här i efterhand då jag kan se hur sant det verkligen är. Så länge ett barn inte ser på saker så som vi gör så anses det vara oförstående, vilket i många fall är helt fel. Gunilla visade också upp ett antal saker som vi bör tänka på när det gäller drama med barn:

 

 

 

 

Vi slutförde sedan vår dramaaktivitet och spelade upp den för klassen. Några personer fick agera barn. Jag har tidigare berättat att vi tog oss ut i en mystisk skog med hjälp av handdockan Lurv. När vi nu väl var i skogen så började det regna och vi fick söka skydd på olika ställen i skogen. En grupp satt under en gran, en annan i en grotta medan en tredje grupp stod under ett paraply. Sedan skapade varje pedagog ett scenario där de blev arga på någonting, varpå de tydligt visade på känslan arg. Efter det upptäckte vi olika djur som av någon orsak kommit i konflikt med varandra varpå de blev arga. Barnen fick då visa på hur exempelvis en fågel flög när den var arg.  Historien var längre men då vi enbart hade några minuter på oss var detta allt vi visade upp.

 

Denna lektion var väldigt lik den förra och det finns egentligen inte så mycket nytt att ta upp. Däremot så märkte jag hur svårt det var att komma på en historia inom ett visst tema. Detta är ytterligare ett bevis på hur mycket bättre fantasin är hos barnen än hos vuxna. Barn i förskolan har absolut inga problem med att på bara någon timme göra en egen saga eller berättelse.

 

Drama är enligt mig ett bra sätt för barnen att stimulera och utveckla kommunikation mellan varandra. Det är dessutom ett lustfyllt skapande som kräver lagarbete, liksom något där processen är viktigare än resultatet. Detta är något jag var tvungen att tänka extra mycket på under min VFU då jag ibland kände mig lite orolig för hur själva uppträdet med barnen skulle gå. När de tankarna kom var det bara att säga till sig själv att det spelar ingen roll hur det går under uppträdet barnets lärande har redan skett i processen.

 

Jag tror det är bra om pedagogerna i förskolan använder sig av pedagogiskt drama som grund för att utveckla och stimulera barns förmåga att utrycka sina tankar och bearbeta sina känslor utifrån deras upplevelser och erfarenheter. Dessutom får barnen genom att förställa en annan person även lära sig andras upplevelser och kanske också hur andra männsikor talar.



[1] Gunilla, Fihn. Drama 3 Campus Varberg, Varberg. 2015-11-30

VFU

Av Christian Blaschke - 29 november 2015 11:37

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.

 

Efter vi spelat mitt rimmemory fick barnen ta egna kort med digitalkamera på vad de helst ville. Vi lade sedan in bilderna i datorn och skrev ut dem tillsammans. Detta gjorde att jag även fick in användandet av digitala redskap i aktiviteterna. Efter det blev det upp till barnen vart nästa aktivitet skulle ta vägen. Det första barnen ville göra var att måla, så jag tog fram tittrutor och lät barnen utifrån sina foton skapa abstrakta bilder som de sedan kunde måla utefter sin egen tolkning. De använde sig av vattenfärg samt silkespapper som de limmade. Vi gjorde sedan ett kollage av alla bilder.

 

   

 

I slutet på min andra vecka ville barnen göra en teater med hjälp av bilder men de vägrade använda sina befintliga bilder så vi tog nya. Utifrån dessa bilder skapade barnen en saga som de sedan gestaltade i ett drama. De övade på teatern ett antal gånger och spelade sedan upp den inför resten av avdelningen. Detta uppträde dokumenterades både utav bilder och filminspelning. Efter dessa veckor känner jag mig nöjd. Det blev en del motgångar på vägen men det var den sortens motgångar som stärkte mig som pedagog.

 

Efter min praktik dröjde det några dagar innan jag skulle dit igen för mina två sista fältdagar. Här var tanken att jag skulle se hurvida barnen tagit fasta på mitt didaktiska material och de aktiviteter vi gjort. Jag tycker dock det hade gått för lite tid mellan min sista dag på praktiken och dessa fältdagar för att se om barnen spinnt vidare på det vi gjort. Det jag kunde upptäcka att barnen fortsatt med var de roller de hade i vår teater. Detta syntes i deras lek då de var samma enhörning, transformer och zebra som de var i sitt teateruppträde.

Av Christian Blaschke - 1 november 2015 12:30

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skulle ha så mycket som möjligt att säga till om kring aktivitetens utveckling. Då kom jag och tänka på något som jag läst i vår litteratur. Welwert (2013 s.173) skriver att bilder idag dominerar vår värld och ur ett bildpedagogiskt perspektiv är det fantasieggande, utmanande och rent av nödvändigt att arbeta med dem. I barnens jobb med bilder så ska bilderna ses som medier som kan tolkas och analyseras.

 

Just den delen med att bilder analyseras och tolkas födde idén till mitt didaktiska material. Hur blir det om barnen med hjälp av bilder de själva tagit får spela musik eller teater, eller kanske skapa egna bilder efter egen tolkning? Det första jag gjorde var att skapa ett rimmemory. Detta gjorde jag dels för att visa på en aktivitet som går att göra med hjälp av bilder och dels då jag sett att många barn precis har upptäckt hur man rimmar. Jag gick sedan ut och tog kort på saker som rimmade, både i hemmet och i naturen. Under min VFU var det alltså inte mitt egna didaktiska material som var i fokus utan hur barnen kunde utveckla det.

 

 

Referens:

 

Welwert, G (2013) Bild som medium för lärande. I Amhag Lisbeth, Kupferberg Feiwel & Leijon Marie (red). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-193

Av Christian Blaschke - 30 oktober 2015 12:30

Vi har nu haft vår andra dramalektion. Denna gång handlade det om dock och figurteater. Gunilla Fihn[1] repeterar en del från föregående lektion och tar upp att det behövs kunskap om både pedagogik, teater och lek för att kunna undervisa ett pedagogiskt drama. Hon tar även upp begrepp som modest och radikal estetik. Jag förstod inte fullt ut de förklaringar som gavs under lektionen kring vad dessa begrepp verkligen betyder så jag kollade i litteraturen. Einarsson (2013, s.128) skriver att modest estetik är när estetiska uttrycksformer enbart används för att reproducera ett kulturarv medan radikal estetik handlar om att eleverna själva får bestämma över sitt skapande. Exempelvis göra egna sagor, skapa mening i vad de upplever och bearbeta viktiga frågeställningar.

 

Vi fick under lektionen skapa handdockor utav strumpor som sedan skulle vara med den aktivitet eller teater som vi började på sist. Min lilla grupp hade alltså ilska som tema och nu gällde det att få in vår egen handdocka i denna dramaaktivitet.  Vi bestämde oss för att vår handdocka skulle inleda och avsluta vår teater. Dockan Lurv skulle leda barnen in i en mystisk skog där vi som uppvärmning fick ta oss över stenar och under grenar och så vidare. Vi är inte helt färdiga utan kommer fortsätta en stund till vid nästa tillfälle.


När det handlar om att jobba med handdockor i förskolan gav Gunilla Fihn oss ett antal tips. Först och främst är färg, form, rörelse och riktning det viktigaste att tänka på under en uppspelning av handdockor. Det estetiska ska få tala och barnen ska kunna få uttrycka sina tankar. Se samtidigt till att dockan inte har för långa repliker. Tänk även på barns perspektiv.

                                                 



                                    Vår bok kring temat arg
   

 


Jag har själv märkt styrkan med att använda handdockor i förskolan. Om man har barn som är svåra att få kontakt med kan handdockan göra underverk som en förlängd arm. Det är lättare att öppna upp sina känslor och tankar till en handdocka än till pedagogen själv. Jag tror även handdockor kan vara bra att ha med sig inom olika temaarbeten. En karaktär som följer med barnen genom en hel termin och delar varje upplevelse med dem. Med en docka kan vi som pedagoger även skapa ett magiskt tillstånd när man tillsammans med barnen fantiserar om exempelvis dockan och dess egenskaper.


 

Referens:

 

Einarsson, A (2013) Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag Lisbeth, Kupferberg Feiwel & Leijon Marie (red). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 125-148

 



[1] Gunilla, Fihn. Drama 2 Campus Varberg, Varberg. 15-10-29


Av Christian Blaschke - 26 oktober 2015 13:11

Jag har nu varit ute på tre fältdagar inför min kommande VFU. Dessa dagar är till för att planera för mina kommande VFU aktiviteter. Det jag tar reda på är bland annat om det arbetas med något tema, vilka material finns tillgängliga, vilka barn vill jag ha med, vart ligger barnens intresse. Vår aktivitet inom de estetiska ämnena, som görs med hjälp av ett didaktiskt material är tänkt att gå hand i hand med förskolans pågående tema.

 

Då de på min förskola inte arbetar med något tema just nu utan bedriver aktionsforskning har jag fått väldigt mycket fria händer. Trots att musik är det ämne jag brinner mest för har jag valt att utmana mig själv och fokusera i första hand på bild. Jag snappade dock upp under dessa dagar att några barn precis fått upp ögonen för rim. Därför kommer jag baka in detta i min aktivitet. Jag kommer använda mig av egentagna bilder som grund för min aktivitet.

 

I samtal med personalen på avdelningen kom vi fram till att jag får fyra tillfällen på mina tre veckors praktik att göra mina aktiviteter. Tanken är att samma aktivitet ska utvecklas över dessa veckor. Så förhoppningsvis kan jag få in musik i min aktivitet vid de sista tillfällena.

Av Christian Blaschke - 22 september 2015 13:19

Idag fick vi besök av Sofia Lidenhed[1] från Drivhuset i Borås. Hon är affärsutvecklare och projektledare och skulle hjälpa oss med idé generering kring vårt didaktiska material som vi ska använda oss av på vår VFU. På föreläsningen/workshopen utgick vi mycket från oss själva och fick tänka på vem är jag? Vad kan jag? Vad brinner jag för? Vilka fysiska resurser har jag hemma? Vi besvarade dessa frågor enskilt för att sedan få ta del av varandras svar. Därifrån fick vi sedan komma med förslag på didaktiskt material som våra kurskamrater kunde tänkas använda baserat på deras intressen och kunskaper med mera. De flesta förslag jag fick hamnade inom temat musik. Trots att det är inom musik min kunskap är som bredast så känner jag själv att jag nog skulle vilja utmana mig mer och kommer troligen välja något annat. Vi ska egentligen knyta an vårt didaktiska material med det tema vår VFU plats har för tillfället men då min förskola inte har något tema har jag fått helt fria tyglar. Detta kan jag känna är svårare då det nästan blir för mycket att välja på.


Jag tror det är viktigt att våga dela med sig av det man är bra på, särskilt som pedagog i förskolan. Då förskolan jobbar i team är det av yttersta vikt att ta till vara på allas egenskaper och erfarenheter. Även våra intressen och det vi brinner för kan bli en resurs i arbetslaget.


Att komma på idéer kan för vuxna ofta vara svårt. Här har vi mycket att lära från barnen som oftast sprutar ut idéer och tankar till höger och vänster. De ser möjligheter istället för hinder och provar oavsett resultat. Detta kommer jag ta med mig när jag går ut på min VFU. Våga prova. Det gör ingenting om det inte går bra första gången, testa igen. Jag tror att många idéer tyvärr slängs iväg innan de ens provats.     



Kursmål som kan kopplas till föreläsningen: 


  • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

  • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande




[1] Sofia, Lindenhed .Drivhuset. Campus Varberg, Varberg .15-09-22

 

    

Av Christian Blaschke - 5 september 2015 11:56

Vad är egentligen ett didaktiskt material? Enligt Marie Lundgren[1] blir ett material didaktiskt när det finns en tanke om lärandet med det material som används. För att kunna jobba didaktiskt finns det först och främst ett antal frågeställningar man bör reflektera kring:


  • VAD ska undervisningen handla om?

  • HUR ska detta göras tillgängligt?

  • VARFÖR ska man lära? 

  • VEM är det som ska lära?

  • NÄR ska man lära?

  • MED VEM ska man lära?

  • VAR ska man lära?

  • VEM bestämmer lärandet?


Under denna föreläsning tog Marie Lundgren även upp ordet undervisning som visade sig vara ett känsligt ord inom förskolan. Många menar att ordet undervisning och förskola inte går ihop då undervisning är något som hör till skolan. Självklart går det att diskutera innebörden av ordet men jag tycker ändå att det är bra att man använder ordet undervisning i förskolan då detta visar på att förskolan inte är någon förvaringsplats utan ett ställe där barnen faktiskt lär sig något.


Efter föreläsningen hade vi en workshop där vi fick välja bland olika material och sedan förklara hur dessa kunde vara didaktiska utifrån ovanstående frågeställningar. Min grupp valde här pusslet plus plus. Detta är ett väldigt kreativt material där man får in teknik, bygg och konstruktion, motorik, språk och matematik m.m Barnen kan även skapa saker som de sedan kan göra om med andra material.


                                              



Under workshopen startade samtidigt tankarna på vad jag själv skulle tillverka för didaktiskt material då detta är en uppgift som kommer senare i kursen. Detta material ska användas på vår VFU och bör vara kopplat till det tema som förskolan arbetar med. Då Marie Lundgren nämnde under föreläsningen att vi skulle utgå från det egna intresset och den egna kompetensen gick mina tankar direkt till musik då jag både spelar gitarr och sjunger. Nu gäller det bara att hitta ett bra sätt att utnyttja den kompetensen på.



[1] Marie, Lundgren. Didaktiska aspekter på olika material. Campus Varberg i Varberg. 15-09-04 


                                            

Presentation

Välkommen!!

I den här bloggen kommer jag att ta upp olika estetiska läroprocesser inom förskolan. Jag kommer visa på aktiviteter inom bild, musik, textil, drama samt ge en bild av varför estetik kan vara till nytta inom förskoleverksamheten.

Kategorier

Arkiv

Fråga mig

0 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2015
>>>

Sök i bloggen

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards