Nu har vi fått vårt andra besök av Anna Gunnarsson[1] från Navet. Sist handlade workshopen mycket om hållbar utveckling, kreativitet och nyfikenhet. Denna gång var det språk, matematik och kommunikation som stod i centrum. Anna berättade att estetiska lärprocesser är ett sätt att jobba på som gynnar en kunskapsutveckling där barnet får knyta samman upplevelser, kunskaper, känslor, analys och erfarenheter till en helhet. Det första vi fick göra under denna workshop var att titta på en mängd olika ord, och sedan välja ut det som är viktigast för oss inom estetiska lärprocesser.

Här valde jag upplevelser då jag anser att utan upplevelser kan du inte tillägna dig det andra. Upplevelser ger erfarenheter, reaktion, kunskaper, intryck och uttryck med mera. Jag tror att det är först när barnen får uppleva saker och ting som det sker ett lärande. Jag anser dock också att erfarenheter är viktigt att tänka på. Alla barn och pedagoger har olik erfarenheter. Det vi pedagoger får tänka på då är hur vi ska göra för att det ska ske en lärandeprocess baserat på allas olika erfarenheter.

Vår nästa uppgift var väldigt intressant och lärorik. Vi fick en plywood skiva med 64 mjölk och juice korkar som gick att skruva av och på. Vi delades sedan in i två grupper varpå den ena gruppen skulle skriva ned allt som denna spelplan kan användas till. Den andra gruppen skulle skapa ett mönster med stenar i olika färger som lades innanför korkarna och stängdes. Det var otroligt mycket idéer som kom fram kring vad det gick att göra med denna spelplan. Exempel på tankar var: Sänka skepp, fyra i rad, kalender, talraden, antal, former, mönster, statistik samt att alla barn kan ha en egen kork och planen kan användas som bordsplacering. Det var inspirerande att se hur mycket det går att göra i förskolan utav något så simpelt. När det kommer till mönstren så var tanken att grupperna skulle lista ut varandras mönster genom att skruva av max 25 korkar. Detta var väldigt roligt och ledde till samarbete, diskussioner och logiskt tänkande.

Efter detta läste Anna ett kapitel ur sin nya bok Tundra och Triton, som innehåller spännande fysiksagor med experiment. Det är även Anna som har skrivit Bertas experimentbok som handlar om kemi. I Tundra och Triton avslutas varje kapitel med ett experiment för barnen kopplat till den berättelse som nyss lästs. Det var detta vi nu fick sätta igång med och vårt kapitel handlade om gravitation. Vi fick bygga katapulter med hjälp utav grillpinnar, marshmallows, tejp, gummiband och en sked. Vi jobbade med experimenten i grupp och bara under den korta stund vi höll på kom det fram begrepp som samarbete, problemlösning, motorik, språk och logiskt tänkande. Detta är något som även kommer ges barnen i en barngrupp. Dessutom kommer vi då även få in språk och matematik. När det gäller just fysik, kemi och teknik så anser sig personalen ofta sakna kunskap, vilket gör att dessa ämnen ofta faller i skymundan i förskolan. Dock ska personalen enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s. 10) sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturkunskap, liksom sitt kunnande om enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Hela denna fysikbok är fylld med spännande sagor och experiment som i de flesta fall kan göras med bara återvinningsmaterial. Här finns mängder med didaktiskt material som kan användas i en estetisk lärprocess. Genom att använda den här boken i barngruppen kan barnen enklare ta till sig begrepp då det är enklare att förstå ord kopplat till bilder. Har pedegagogerna svårt för dessa ämnen så kan de här lära tillsammans med barnen.

Som avslutning på denna fantastiska dag fick vi i grupper skapa egna berättelser. Det första vi fick göra var att komma på namn som kunde tänkas användas i en barnbok. Här pratar vi inte bara om vanliga namn utan namn som har med naturvetenskap, matematik och teknik att göra. Alla grupper skrev sedan upp sina förslag på tavlan. Vi fick sedan välja ett namn och börja skriva vår berättelse. Viktigt att tänka på när man skriver berättelser för barn är enligt Anna Gunnarsson att det ska vara en lagom utmaning för åldersgruppen, den ska innehålla lite humor och spänning, den ska engagera barn och sist men inte minst så ska den vara spännande för dig som skapar den. Jag och två klasskamrater skrev om aluminium Per, en Coca cola burk som blir köpt uppdrucken och slängd i naturen. Vi får i berättelsen följa Per mot sin väg till återvinningsstationen.

Denna workshop var precis som den förra vi hade med Anna väldigt bra. Anna är en bra inspirationskälla och har en väldig kunskap inom det mesta. Under dessa två workshops har jag fått mycket tips och idéer som jag kan använda mig av i förskolan. Jag fått upp ögonen för hur lärorikt och roligt det går att göra en aktivitet med ytterst små medel.

 
Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Igår hade vi besök av Anna Gunnarsson[1] som är utvecklingspedagog på Navet i Borås. Denna föreläsning/ workshop handlade mycket om hållbar utveckling och samt kreativitet och nyfikenhet. Enligt Anna Gunnarsson är just kreativitet och nyfikenhet en sammanfattning av vår kurs övergripande mål.

Kursens mål:

Efter genomgången kurs skall studenten på avancerad nivå kunna:

Mål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

 • redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

 • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

 • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

 • tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

 • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen   

Efter genomgången VFU ska studenten kunna (VFU-mål): 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Påståendet om att kreativitet och nyfikenhet sammanfattar kursens mål tycker jag kan vara att hårdra det en del men jag kan hålla med om att just estetiska lärprocesser handlar till stor del om nyfikenhet och kreativitet. Exempelvis så är utforskandet av material med sina sinnen en direkt koppling till barns nyfikenhet. Vi kan även se att vår VFU uppgift kräver mycket kreativitet både av såväl oss pedagoger som av barnen.

Vi fick under workshopen börja med att i grupp skriva ned vilka ord vi kopplade samman med just kreativitet och nyfikenhet på ett stort papper. Efter det fick vi gå runt till andra grupper och titta på vad dem hade skrivit och fylla i det vi tyckte saknades. När vi sedan kom tillbaka till vårt papper kunde vi se vad resten av klassen tänkt. 

Vi diskuterade sedan över vad vi anser det kan finnas för brister inom förskolan i relation till det som fanns på våra nu fullskrivna papper. Vad har vi reagerat på när vi var ute? Tillsammans gjorde hela klassen en lista. Anna Gunnarsson tog sedan upp att det i undersökningar visat sig att det var framförallt två av dessa som var problem i förskolan. Teknik och barns inflytande. När det kommer till teknik så uppstår problemet av den anledningen att personalen anser sig sakna kunskap. Detta känner jag själv är konstigt då garanterat 99 procent av personalen kan hantera den teknik som förskolebarn skulle uppskatta. Då det inte krävs någon stor kunskap för att jobba med teknik i förskolan tror jag snarare det handlar om att just tanken på att jobba med teknik skrämmer många. Det känns svårare och större än vad det egentligen är.

När det kommer till barns inflytande handlar det inte om att alla ska få yttra sig på samlingen eller att varje barn ska få välja frukt. Här handlar det istället om barns inflytande i hela verksamheten. Hur mycket styr barnen verksamhetens riktning? Jag tror här att många förskolor anser sig forma verksamheten efter barnens intressen och behov men egentligen är det pedagogerna som styr.

Senare under dagen kom vi in på hållbar utveckling i förskolan och hur vi kan använda oss av återbruk som didaktiskt material i olika estetiska lärprocesser. Här kom åter igen kreativiteten in då vi skulle bygga hållbar konst med ett budskap med hjälp av återvinningsmaterial. Min grupp valde att bygga transportmedel av äggkartonger där vi visade på den mängd utsläpp som går åt för att vi ska ha så många valmöjligheter som möjligt. Behöver vi verkligen kunna välja mellan tio olika sorters kaffe eller äta trettio olika sorters exotiska frukter? Vi dikuterade dessutom under workshopen hur lång tid det tar för olika material att brytas ner av naturen.

I koppling till ovanstående stycke så tar Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s.7) upp att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt ska forma förskolans verksamhet. Förskolan ska dessutom medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur.

Vi pratade under denna workshop samtidigt väldigt mycket om olika märkningar på varor så som svanen, falken, krav, rättvise och ekologiska märken. Det gäller som konsument att uppmärksamma och ha kunskap kring vad det är som gäller. Detta är något man kan börja prata med barnen om i förskolan. Var kommer maten ifrån? Hur går odlingen till? Hur tar sig mat hit från olika länder? Och så vidare. Detta är en hel vetenskap, och är inte helt lätt att förstå men när det var dags att gå hem för dagen kände jag mig betydligt rikare på kunskap än jag varit tidigare. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905