Jag har nu varit ute på tre fältdagar inför min kommande VFU. Dessa dagar är till för att planera för mina kommande VFU aktiviteter. Det jag tar reda på är bland annat om det arbetas med något tema, vilka material finns tillgängliga, vilka barn vill jag ha med, vart ligger barnens intresse. Vår aktivitet inom de estetiska ämnena, som görs med hjälp av ett didaktiskt material är tänkt att gå hand i hand med förskolans pågående tema.

Då de på min förskola inte arbetar med något tema just nu utan bedriver aktionsforskning har jag fått väldigt mycket fria händer. Trots att musik är det ämne jag brinner mest för har jag valt att utmana mig själv och fokusera i första hand på bild. Jag snappade dock upp under dessa dagar att några barn precis fått upp ögonen för rim. Därför kommer jag baka in detta i min aktivitet. Jag kommer använda mig av egentagna bilder som grund för min aktivitet.

I samtal med personalen på avdelningen kom vi fram till att jag får fyra tillfällen på mina tre veckors praktik att göra mina aktiviteter. Tanken är att samma aktivitet ska utvecklas över dessa veckor. Så förhoppningsvis kan jag få in musik i min aktivitet vid de sista tillfällena.

Efter gårdagens musikexamination som handlade om att genomföra en aktivitet med klassen kopplat till en viss form av musikaliskt kunnande var det idag dags för workshop.

Vi har nu haft musik för sista gången denna terminen. Vi började med en examination där vi tillsammans med en klasskamrat skulle genomföra en aktivitet kopplat till en viss form av musikaliskt kunnande. Då vi blivit tilldelade akustisk musikalisk kunskap gjorde vi en övning som gick ut på att barnen skulle agera utifrån det instrument de hörde. Vi spelade gitarr, ukulele, djembe och tamburin. Alla fick varsitt instrument att lyssna efter och då vi satt halvt osynliga med våra instrument gällde det att lita på sina öron snarare än sina ögon.

Sedan var det dags för workshop och vi fick träna på att spela olika instrument så som djembe, gitarr och tonbox. Då jag tidigare spelat trummor och spelar mycket gitarr på min fritid var den praktiska biten inget direkt nytt för mig. Det jag tar med mig mest från denna musikstund är de olika begrepp som togs upp. Exempelvis att de olika trumslagen på en djembe kallas basslag, kantslag och slap-slag.

I läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev, 2010 står det att barn ska få utveckla sin förmåga att få förmedla upplevelser och tankar med hjälp av bland annat musik.

Precis som vi fick göra under workshopen kan det i en barngrupp vara väldigt roligt att bara få experimentera med olika instrument. Tyvärr finns det inte så mycket instrument ute på förskolorna vilket är väldigt synd. Dock finns möjligheten att göra egna instrument med hjälp av enkla material. Detta tycker jag är väldigt intressant och funderar på att göra under min VFU.

Ylva Holmberg (2012, ss.136-137) menar att för att musikstunderna i förskolan ska kunna vara av både undersökande och reproducerande slag krävs det pedagoger som har musikaliska kunskaper och är praktiskt kunniga inom musik. Vidare skriver hon att trots att det i samhället idag finns ett stort musikutbud så är det en ganska enformig musik som når förskolan. När det gäller barnböcker och har vi ett varierat och bra utbud men vi har en bit kvar inom musiken.

Under den tid jag spenderat i verksamheten har jag tänkt en hel del på just variationen av musik och kommit fram till att det precis som Holmnerg menar inte spelas många olika sorters musik. Det jag hör mest av är i form av visor och möjligen schlager. Om det nu är så att pedagoger inte kan eller vill sjunga och spela exempelvis hårdrockslåtar med barnen så låt dem ta med sig skivor och spela upp dem i barngruppen. Hur reagerar barnen på olika soerters musik? Analysera och jämför sedan de olika musikstilarna.

Anna Ehrlin (2012, s. 145) skriver att det spontana i barns uttryck är viktigt att ta tillvara på för att sedan utgå från det i spel och sång. I praktiken visar sig dock detta bli svårt då det enligt många pedagoger saknas kompetens. Vidare skriver hon att allra bäst vore det förstås om musik i förskolan inte sågs som något där det inte kan bli rätt och fel utan något man upplever och uttrycker. 

Musik bör finnas tillgänglig överallt på förskolan. Detta tror jag är enda sättet att göra det till en naturlig del i vardagen. Spela musik, dansa till musik, lek till musik, prata musik och framförallt våga som pedagog. Det är även viktigt att se till att barnen utmanas i sin musikaliska utveckling.

Referens:

Ehrlin, A (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red). Musikvetenskap för förskolan. 1. Utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.139-152

Holmberg, Y (2012) Musikstunden-sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red). Musikvetenskap för förskolan. 1. Utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.123-137

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Oj oj oj! Vilken rolig dag. Föreläsning/ workshop inom musik. Vi kom nu in i mitt favoritämne denna termin. Vår lärare i ämnet Karin Lindahl[1] berättade för oss om puls, takt och rytm och vad som skiljer dessa åt. Pulsen som är musikens hjärtslag och som slår konstant och jämt, takten som delar in pulsen i olika rum samt rytmen som är sammansättningar av olika notvärden. Lindahl förklarade det på ett bra sätt då hon sa att tänk er att pulsen är huset, takten är rummen i huset och rytmen är möbler som hela tiden möbleras om. Vi fick även i föreläsningen ta del av de olika sorters musikkunskap som finns. Jag och en klasskamrat ska nu tillsammans göra en musikstund inom akustisk musikalisk kunskap.

Det visade sig finnas hur mycket saker som helst att göra med barnen inom musik. Vi genomförde många praktiska övningar där vi kopplade samman musik och rörelse.  I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) är det kanske tydligaste målet som gäller musik att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla erfarenheter, upplevelser och tankar i flera uttrycksformer så som bild, lek, sång, musik, rörelse, dans och drama. Det går dock att koppla musik till fler läroplansmål. Du kan exempelvis koppla musiken till demokrati, alltså ha ett musikaliskt lärande på demokratisk grund, du kan vidare jobba med ett inkluderande musikaliskt lärande, existentiellt, skapande samt nyfiket. Ferm Thorgersen (2012, s.73) menar att inget barn kommer till förskolan utan musikaliska kunskaper eller erfarenheter. Det gäller då för pedagogerna att de ser till att barnen får använda och dela sina erfarenheter likväl som att pedagogen delar med sig av sina. Barnen vidgar och fördjupar sina musikaliska erfarenheter och kunskaper med denna form av musikaliska möte och det kan leda till en "jag kan" känsla.

En övning som vi praktiserade på workshopen var att vi gick runt och ”stampade” med en viss puls samtidigt som vi räknade en, två, tre, fyra. Därefter lade vi dit klapp på ettan. Så det blev klapp, två tre, fyra, klapp, två, tre fyra. Sedan bytte vi och klappade till tvåan, sedan trean osv. Detta är en enkel men bra övning att göra med barnen då de får träning inte bara på taktkänsla men även inom motorik och att lyssna.

Sedan fick vi även dela upp oss i grupper där varje grupp representerade olika djur. Varje grupp fick sedan tilldelade en egen musiksnutt. Där fanns även en häxa som även han/hon fick en musiksnutt att följa. Häxan satt i mitten medan de olika djurgrupperna hade sina bon runt omkring. När djurgrupperna hörde sin egen musik fick de ge sig ut i världen och härma sina djur. Men det gällde att vara på sin vakt för rätt vad det var så hördes häxans musik och då gällde det att ta sig tillbaka till sitt bo igen så att man inte blev fångad. I denna aktivitet får barnen träning på att känna igen sin egen musiksnutt samtidigt som de får koppla musik till handling. Man kan även försvåra det hela genom att byta runt i grupperna så varje barn får en annan musiksnutt att lyssna efter.

I förskolan blir det ofta så precis som Holmberg (2012, s.124) tar upp att musikstunderna fokuserar på utommusikaliska mål så som gemenskap och glädje snarare än lärandeobjekt med inommusikaliska mål. Men oavsett vad musikstunden är till för så musiceras det.

Det syns tydligt ute i verksamheten hur musik påverkar. Så fort musik spelas så dansas och sjungs det. Även de minsta barnen som inte lärt sig gå än sitter på golvet och gungar till musiken. Musiken visas även i andra sammanhang som exempelvis i leken. Många barn sjunger i sina lekar, och användandet av musik kan här bli en naturlig del.

Av egna erfarenheter så vill barn röra sig till musik. Därför är jag emot det som jag sett alltför många gånger nämligen sittande sångsamling i ring. Barnen ska sitta på sina platser och sjunga sånger. Om tanken med musiken är att man ska slappna av så kan jag förstå att barnen kan få ligga på madrasser, men att sitta på golvet på ”sin” plats kan jag inte förstå syftet med.

Till sist nämnde Lindahl hur viktigt det är med en öppen attityd och att man vågar bjuda på sig själv. Det är först då som det skapas en bra musikalisk atmosfär. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Ferm Thorgensen,J. (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.), Musikvetenskap för förskolan, 1. utg., Natur & kultur, Stockholm, s.73