Så hade det blivit dags för den andra workshopen i bild tillsammans med Mats Andersson[1]. Förra gången fick vi skapa ett abstrakt mönster i olika material så som textil, silkespapper och ruggpapper. Nu var det dags att göra papper, papier-maché och skapa med lera. Att göra eget papper förde direkt mina tankar till hållbar utveckling, grön flagg och recycling. Förutom att vi som pedagoger faktiskt tillverkar papper tillsammans med barnen så kan vi här också diskutera just hållbar utveckling. Det kan här skapas ett vidare intresse som får barnen att vilja fortsätta jobba med återvinningsmaterial.

Jag hade själv aldrig gjort eget papper förut så allt var nytt för mig. Tillvägagångssättet var väldigt enkelt om än en aning tungt. Satsen som görs består helt enkelt av tidningspapper och vatten som sedan blandas med hjälp av en stavmixer. Detta är dock något som säkerligen tar flera timmar för barnen i förskolan att göra då det är väldigt mycket tidningspapper som måste klippas i relativt små bitar. Svårigheten med att göra eget papper skulle jag kunna tänka mig främst är att hitta rätt blandning av papper och vatten. När blandningen väl är klar börjar den roliga biten. Jag sänker nu ner en så kallad guskaram i blandningen och fångar upp den ”sörja” som det nu har blivit. En guskaram är en träform av ett A4 papper med finmaskiga hål. När blandningen väl ligger på guskaramen lägger jag en tidning över och vänder sedan allt upp och ner. Formen av ett papper ligger nu framför mig. På detta papper kan jag nu börja dekorera med glitter, mallar och så vidare.  Nu är dock pappret grått men det kan man ändra till vilken färg man vill när man väl gjort blandningen. Det är bara att hälla i den färg man vill ha i blandningen innan man fångar upp det med guskaramen. Sedan är det bara att låta det torka.

Jag tycker detta var roligt men samtidigt tungt att göra. Jag hade dock absolut velat göra detta med barnen på förskolan. Det får ta den tid det tar helt enkelt. Är det tungt för barnen så kan pedagogerna hjälpa till. Jag kan ju som pedagog givetvis göra blandningen själv och sedan bara låta barnen fånga upp och dekorera pappret men vad missar de inte då?  

Senare under dagen satte vi igång att jobba med lera. Både med keramiklera och pastadeg. Det fanns fyra olika sorters keramiklera som tack vare att de innehöll olika partiklar också fick olika hårdhet. I jobbet med lera blev vi mer styrda av läraren än vi blev när vi jobbade med pappret. Vi fick använda de olika lerorna till att bygga runt, krokigt, långt, kort och så vidare. Vi fick även blanda lera i olika färger och försöka skapa en färgcirkel.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.7) står det att förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att låta dem skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom att forma, konstruera och nyttja olika material och teknik.

Lera är av erfarenhet något som barn älskar att jobba med. När jag jobbar med lera ihop med barnen kan jag börja med frågor så som vad är lera? Vart kommer den ifrån? Vad innehåller lera? Varför känns den olika? Detta kommer garanterat generera i massor av intressanta svar från barnen. Jag känner samtidigt att det är viktigt att ge tid åt de barn som för första gången möter materialet. Tid åt att få klämma, kasta, smaka, lukta och så vidare. Då får vi återigen ett didaktiskt material. Då vi under lektioner fick instruktioner att göra former som var långa, korta och så vidare tänkte jag att det hade varit intressant att se hur barnen tolkar de olika begreppen. Vad anser de vara långt, kort och runt?

Welwert (2013, s.182) skriver att om du kommer in i en bildsal där det material och de redskap som ska användas ligger synliga samt att de hänger redan utförda arbeten från andra elever minskar chansen till att eleverna kommer använda sig av egna erfarenheter. Rummet har redan visat hur det visuella arbetet är tänkt att genomföras.

Detta tror jag stämmer in på förskolan också. När vi som pedagoger skapar olika saker med barnen med exempelvis lera så tror jag inte det är många som gömmer undan de redan färdiga skapelserna.  De står ofta på en bricka i närheten, fullt synliga. Gestaltning handlar ju om att ge känslor och tankar form. Dessa egna tankar tror jag kan hämmas då barnen ser hur alla andra har gjort.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Welwert, G (2013) Bild som medium för lärande. I Amhag Lisbeth, Kupferberg Feiwel & Leijon Marie (red). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-193

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har nu haft vår sista dramalektion under vår utbildning och den handlade om forumteater och forumspel. Gunilla Fihn[1] berättade om forumteaterns uppkomst och vilka som varit i centrum under historiens gång. Forumspel och forumteater handlar om at...

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände...

Nu har vi haft vår sista textil workshop, och denna gång handlade det om vävning och flätning med mera. Cathrine Berg[1] visade oss grunderna inom vävning och förklarade också för oss vad en vävstol består utav för delar. Varp, väft, bom och skyttel ...

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.   Efter vi spelat mitt rimme...

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skul...