Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.

Efter vi spelat mitt rimmemory fick barnen ta egna kort med digitalkamera på vad de helst ville. Vi lade sedan in bilderna i datorn och skrev ut dem tillsammans. Detta gjorde att jag även fick in användandet av digitala redskap i aktiviteterna. Efter det blev det upp till barnen vart nästa aktivitet skulle ta vägen. Det första barnen ville göra var att måla, så jag tog fram tittrutor och lät barnen utifrån sina foton skapa abstrakta bilder som de sedan kunde måla utefter sin egen tolkning. De använde sig av vattenfärg samt silkespapper som de limmade. Vi gjorde sedan ett kollage av alla bilder.

I slutet på min andra vecka ville barnen göra en teater med hjälp av bilder men de vägrade använda sina befintliga bilder så vi tog nya. Utifrån dessa bilder skapade barnen en saga som de sedan gestaltade i ett drama. De övade på teatern ett antal gånger och spelade sedan upp den inför resten av avdelningen. Detta uppträde dokumenterades både utav bilder och filminspelning. Efter dessa veckor känner jag mig nöjd. Det blev en del motgångar på vägen men det var den sortens motgångar som stärkte mig som pedagog.

Efter min praktik dröjde det några dagar innan jag skulle dit igen för mina två sista fältdagar. Här var tanken att jag skulle se hurvida barnen tagit fasta på mitt didaktiska material och de aktiviteter vi gjort. Jag tycker dock det hade gått för lite tid mellan min sista dag på praktiken och dessa fältdagar för att se om barnen spinnt vidare på det vi gjort. Det jag kunde upptäcka att barnen fortsatt med var de roller de hade i vår teater. Detta syntes i deras lek då de var samma enhörning, transformer och zebra som de var i sitt teateruppträde.

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skulle ha så mycket som möjligt att säga till om kring aktivitetens utveckling. Då kom jag och tänka på något som jag läst i vår litteratur. Welwert (2013 s.173) skriver att bilder idag dominerar vår värld och ur ett bildpedagogiskt perspektiv är det fantasieggande, utmanande och rent av nödvändigt att arbeta med dem. I barnens jobb med bilder så ska bilderna ses som medier som kan tolkas och analyseras.

Just den delen med att bilder analyseras och tolkas födde idén till mitt didaktiska material. Hur blir det om barnen med hjälp av bilder de själva tagit får spela musik eller teater, eller kanske skapa egna bilder efter egen tolkning? Det första jag gjorde var att skapa ett rimmemory. Detta gjorde jag dels för att visa på en aktivitet som går att göra med hjälp av bilder och dels då jag sett att många barn precis har upptäckt hur man rimmar. Jag gick sedan ut och tog kort på saker som rimmade, både i hemmet och i naturen. Under min VFU var det alltså inte mitt egna didaktiska material som var i fokus utan hur barnen kunde utveckla det.

Referens:

Welwert, G (2013) Bild som medium för lärande. I Amhag Lisbeth, Kupferberg Feiwel & Leijon Marie (red). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-193

Nu har vi fått vårt andra besök av Anna Gunnarsson[1] från Navet. Sist handlade workshopen mycket om hållbar utveckling, kreativitet och nyfikenhet. Denna gång var det språk, matematik och kommunikation som stod i centrum. Anna berättade att estetiska lärprocesser är ett sätt att jobba på som gynnar en kunskapsutveckling där barnet får knyta samman upplevelser, kunskaper, känslor, analys och erfarenheter till en helhet. Det första vi fick göra under denna workshop var att titta på en mängd olika ord, och sedan välja ut det som är viktigast för oss inom estetiska lärprocesser.

Här valde jag upplevelser då jag anser att utan upplevelser kan du inte tillägna dig det andra. Upplevelser ger erfarenheter, reaktion, kunskaper, intryck och uttryck med mera. Jag tror att det är först när barnen får uppleva saker och ting som det sker ett lärande. Jag anser dock också att erfarenheter är viktigt att tänka på. Alla barn och pedagoger har olik erfarenheter. Det vi pedagoger får tänka på då är hur vi ska göra för att det ska ske en lärandeprocess baserat på allas olika erfarenheter.

Vår nästa uppgift var väldigt intressant och lärorik. Vi fick en plywood skiva med 64 mjölk och juice korkar som gick att skruva av och på. Vi delades sedan in i två grupper varpå den ena gruppen skulle skriva ned allt som denna spelplan kan användas till. Den andra gruppen skulle skapa ett mönster med stenar i olika färger som lades innanför korkarna och stängdes. Det var otroligt mycket idéer som kom fram kring vad det gick att göra med denna spelplan. Exempel på tankar var: Sänka skepp, fyra i rad, kalender, talraden, antal, former, mönster, statistik samt att alla barn kan ha en egen kork och planen kan användas som bordsplacering. Det var inspirerande att se hur mycket det går att göra i förskolan utav något så simpelt. När det kommer till mönstren så var tanken att grupperna skulle lista ut varandras mönster genom att skruva av max 25 korkar. Detta var väldigt roligt och ledde till samarbete, diskussioner och logiskt tänkande.

Efter detta läste Anna ett kapitel ur sin nya bok Tundra och Triton, som innehåller spännande fysiksagor med experiment. Det är även Anna som har skrivit Bertas experimentbok som handlar om kemi. I Tundra och Triton avslutas varje kapitel med ett experiment för barnen kopplat till den berättelse som nyss lästs. Det var detta vi nu fick sätta igång med och vårt kapitel handlade om gravitation. Vi fick bygga katapulter med hjälp utav grillpinnar, marshmallows, tejp, gummiband och en sked. Vi jobbade med experimenten i grupp och bara under den korta stund vi höll på kom det fram begrepp som samarbete, problemlösning, motorik, språk och logiskt tänkande. Detta är något som även kommer ges barnen i en barngrupp. Dessutom kommer vi då även få in språk och matematik. När det gäller just fysik, kemi och teknik så anser sig personalen ofta sakna kunskap, vilket gör att dessa ämnen ofta faller i skymundan i förskolan. Dock ska personalen enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s. 10) sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturkunskap, liksom sitt kunnande om enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Hela denna fysikbok är fylld med spännande sagor och experiment som i de flesta fall kan göras med bara återvinningsmaterial. Här finns mängder med didaktiskt material som kan användas i en estetisk lärprocess. Genom att använda den här boken i barngruppen kan barnen enklare ta till sig begrepp då det är enklare att förstå ord kopplat till bilder. Har pedegagogerna svårt för dessa ämnen så kan de här lära tillsammans med barnen.

Som avslutning på denna fantastiska dag fick vi i grupper skapa egna berättelser. Det första vi fick göra var att komma på namn som kunde tänkas användas i en barnbok. Här pratar vi inte bara om vanliga namn utan namn som har med naturvetenskap, matematik och teknik att göra. Alla grupper skrev sedan upp sina förslag på tavlan. Vi fick sedan välja ett namn och börja skriva vår berättelse. Viktigt att tänka på när man skriver berättelser för barn är enligt Anna Gunnarsson att det ska vara en lagom utmaning för åldersgruppen, den ska innehålla lite humor och spänning, den ska engagera barn och sist men inte minst så ska den vara spännande för dig som skapar den. Jag och två klasskamrater skrev om aluminium Per, en Coca cola burk som blir köpt uppdrucken och slängd i naturen. Vi får i berättelsen följa Per mot sin väg till återvinningsstationen.

Denna workshop var precis som den förra vi hade med Anna väldigt bra. Anna är en bra inspirationskälla och har en väldig kunskap inom det mesta. Under dessa två workshops har jag fått mycket tips och idéer som jag kan använda mig av i förskolan. Jag fått upp ögonen för hur lärorikt och roligt det går att göra en aktivitet med ytterst små medel.

 
Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Jag har nu varit ute på tre fältdagar inför min kommande VFU. Dessa dagar är till för att planera för mina kommande VFU aktiviteter. Det jag tar reda på är bland annat om det arbetas med något tema, vilka material finns tillgängliga, vilka barn vill jag ha med, vart ligger barnens intresse. Vår aktivitet inom de estetiska ämnena, som görs med hjälp av ett didaktiskt material är tänkt att gå hand i hand med förskolans pågående tema.

Då de på min förskola inte arbetar med något tema just nu utan bedriver aktionsforskning har jag fått väldigt mycket fria händer. Trots att musik är det ämne jag brinner mest för har jag valt att utmana mig själv och fokusera i första hand på bild. Jag snappade dock upp under dessa dagar att några barn precis fått upp ögonen för rim. Därför kommer jag baka in detta i min aktivitet. Jag kommer använda mig av egentagna bilder som grund för min aktivitet.

I samtal med personalen på avdelningen kom vi fram till att jag får fyra tillfällen på mina tre veckors praktik att göra mina aktiviteter. Tanken är att samma aktivitet ska utvecklas över dessa veckor. Så förhoppningsvis kan jag få in musik i min aktivitet vid de sista tillfällena.

Igår hade vi besök av Anna Gunnarsson[1] som är utvecklingspedagog på Navet i Borås. Denna föreläsning/ workshop handlade mycket om hållbar utveckling och samt kreativitet och nyfikenhet. Enligt Anna Gunnarsson är just kreativitet och nyfikenhet en sammanfattning av vår kurs övergripande mål.

Kursens mål:

Efter genomgången kurs skall studenten på avancerad nivå kunna:

Mål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

 • redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

 • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

 • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

 • tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

 • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen   

Efter genomgången VFU ska studenten kunna (VFU-mål): 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Påståendet om att kreativitet och nyfikenhet sammanfattar kursens mål tycker jag kan vara att hårdra det en del men jag kan hålla med om att just estetiska lärprocesser handlar till stor del om nyfikenhet och kreativitet. Exempelvis så är utforskandet av material med sina sinnen en direkt koppling till barns nyfikenhet. Vi kan även se att vår VFU uppgift kräver mycket kreativitet både av såväl oss pedagoger som av barnen.

Vi fick under workshopen börja med att i grupp skriva ned vilka ord vi kopplade samman med just kreativitet och nyfikenhet på ett stort papper. Efter det fick vi gå runt till andra grupper och titta på vad dem hade skrivit och fylla i det vi tyckte saknades. När vi sedan kom tillbaka till vårt papper kunde vi se vad resten av klassen tänkt. 

Vi diskuterade sedan över vad vi anser det kan finnas för brister inom förskolan i relation till det som fanns på våra nu fullskrivna papper. Vad har vi reagerat på när vi var ute? Tillsammans gjorde hela klassen en lista. Anna Gunnarsson tog sedan upp att det i undersökningar visat sig att det var framförallt två av dessa som var problem i förskolan. Teknik och barns inflytande. När det kommer till teknik så uppstår problemet av den anledningen att personalen anser sig sakna kunskap. Detta känner jag själv är konstigt då garanterat 99 procent av personalen kan hantera den teknik som förskolebarn skulle uppskatta. Då det inte krävs någon stor kunskap för att jobba med teknik i förskolan tror jag snarare det handlar om att just tanken på att jobba med teknik skrämmer många. Det känns svårare och större än vad det egentligen är.

När det kommer till barns inflytande handlar det inte om att alla ska få yttra sig på samlingen eller att varje barn ska få välja frukt. Här handlar det istället om barns inflytande i hela verksamheten. Hur mycket styr barnen verksamhetens riktning? Jag tror här att många förskolor anser sig forma verksamheten efter barnens intressen och behov men egentligen är det pedagogerna som styr.

Senare under dagen kom vi in på hållbar utveckling i förskolan och hur vi kan använda oss av återbruk som didaktiskt material i olika estetiska lärprocesser. Här kom åter igen kreativiteten in då vi skulle bygga hållbar konst med ett budskap med hjälp av återvinningsmaterial. Min grupp valde att bygga transportmedel av äggkartonger där vi visade på den mängd utsläpp som går åt för att vi ska ha så många valmöjligheter som möjligt. Behöver vi verkligen kunna välja mellan tio olika sorters kaffe eller äta trettio olika sorters exotiska frukter? Vi dikuterade dessutom under workshopen hur lång tid det tar för olika material att brytas ner av naturen.

I koppling till ovanstående stycke så tar Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s.7) upp att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt ska forma förskolans verksamhet. Förskolan ska dessutom medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur.

Vi pratade under denna workshop samtidigt väldigt mycket om olika märkningar på varor så som svanen, falken, krav, rättvise och ekologiska märken. Det gäller som konsument att uppmärksamma och ha kunskap kring vad det är som gäller. Detta är något man kan börja prata med barnen om i förskolan. Var kommer maten ifrån? Hur går odlingen till? Hur tar sig mat hit från olika länder? Och så vidare. Detta är en hel vetenskap, och är inte helt lätt att förstå men när det var dags att gå hem för dagen kände jag mig betydligt rikare på kunskap än jag varit tidigare. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Så hade det blivit dags för den andra workshopen i bild tillsammans med Mats Andersson[1]. Förra gången fick vi skapa ett abstrakt mönster i olika material så som textil, silkespapper och ruggpapper. Nu var det dags att göra papper, papier-maché och skapa med lera. Att göra eget papper förde direkt mina tankar till hållbar utveckling, grön flagg och recycling. Förutom att vi som pedagoger faktiskt tillverkar papper tillsammans med barnen så kan vi här också diskutera just hållbar utveckling. Det kan här skapas ett vidare intresse som får barnen att vilja fortsätta jobba med återvinningsmaterial.

Jag hade själv aldrig gjort eget papper förut så allt var nytt för mig. Tillvägagångssättet var väldigt enkelt om än en aning tungt. Satsen som görs består helt enkelt av tidningspapper och vatten som sedan blandas med hjälp av en stavmixer. Detta är dock något som säkerligen tar flera timmar för barnen i förskolan att göra då det är väldigt mycket tidningspapper som måste klippas i relativt små bitar. Svårigheten med att göra eget papper skulle jag kunna tänka mig främst är att hitta rätt blandning av papper och vatten. När blandningen väl är klar börjar den roliga biten. Jag sänker nu ner en så kallad guskaram i blandningen och fångar upp den ”sörja” som det nu har blivit. En guskaram är en träform av ett A4 papper med finmaskiga hål. När blandningen väl ligger på guskaramen lägger jag en tidning över och vänder sedan allt upp och ner. Formen av ett papper ligger nu framför mig. På detta papper kan jag nu börja dekorera med glitter, mallar och så vidare.  Nu är dock pappret grått men det kan man ändra till vilken färg man vill när man väl gjort blandningen. Det är bara att hälla i den färg man vill ha i blandningen innan man fångar upp det med guskaramen. Sedan är det bara att låta det torka.

Jag tycker detta var roligt men samtidigt tungt att göra. Jag hade dock absolut velat göra detta med barnen på förskolan. Det får ta den tid det tar helt enkelt. Är det tungt för barnen så kan pedagogerna hjälpa till. Jag kan ju som pedagog givetvis göra blandningen själv och sedan bara låta barnen fånga upp och dekorera pappret men vad missar de inte då?  

Senare under dagen satte vi igång att jobba med lera. Både med keramiklera och pastadeg. Det fanns fyra olika sorters keramiklera som tack vare att de innehöll olika partiklar också fick olika hårdhet. I jobbet med lera blev vi mer styrda av läraren än vi blev när vi jobbade med pappret. Vi fick använda de olika lerorna till att bygga runt, krokigt, långt, kort och så vidare. Vi fick även blanda lera i olika färger och försöka skapa en färgcirkel.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.7) står det att förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att låta dem skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom att forma, konstruera och nyttja olika material och teknik.

Lera är av erfarenhet något som barn älskar att jobba med. När jag jobbar med lera ihop med barnen kan jag börja med frågor så som vad är lera? Vart kommer den ifrån? Vad innehåller lera? Varför känns den olika? Detta kommer garanterat generera i massor av intressanta svar från barnen. Jag känner samtidigt att det är viktigt att ge tid åt de barn som för första gången möter materialet. Tid åt att få klämma, kasta, smaka, lukta och så vidare. Då får vi återigen ett didaktiskt material. Då vi under lektioner fick instruktioner att göra former som var långa, korta och så vidare tänkte jag att det hade varit intressant att se hur barnen tolkar de olika begreppen. Vad anser de vara långt, kort och runt?

Welwert (2013, s.182) skriver att om du kommer in i en bildsal där det material och de redskap som ska användas ligger synliga samt att de hänger redan utförda arbeten från andra elever minskar chansen till att eleverna kommer använda sig av egna erfarenheter. Rummet har redan visat hur det visuella arbetet är tänkt att genomföras.

Detta tror jag stämmer in på förskolan också. När vi som pedagoger skapar olika saker med barnen med exempelvis lera så tror jag inte det är många som gömmer undan de redan färdiga skapelserna.  De står ofta på en bricka i närheten, fullt synliga. Gestaltning handlar ju om att ge känslor och tankar form. Dessa egna tankar tror jag kan hämmas då barnen ser hur alla andra har gjort.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Welwert, G (2013) Bild som medium för lärande. I Amhag Lisbeth, Kupferberg Feiwel & Leijon Marie (red). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-193

Idag fick vi besök av Sofia Lidenhed[1] från Drivhuset i Borås. Hon är affärsutvecklare och projektledare och skulle hjälpa oss med idé generering kring vårt didaktiska material som vi ska använda oss av på vår VFU. På föreläsningen/workshopen utgick vi mycket från oss själva och fick tänka på vem är jag? Vad kan jag? Vad brinner jag för? Vilka fysiska resurser har jag hemma? Vi besvarade dessa frågor enskilt för att sedan få ta del av varandras svar. Därifrån fick vi sedan komma med förslag på didaktiskt material som våra kurskamrater kunde tänkas använda baserat på deras intressen och kunskaper med mera. De flesta förslag jag fick hamnade inom temat musik. Trots att det är inom musik min kunskap är som bredast så känner jag själv att jag nog skulle vilja utmana mig mer och kommer troligen välja något annat. Vi ska egentligen knyta an vårt didaktiska material med det tema vår VFU plats har för tillfället men då min förskola inte har något tema har jag fått helt fria tyglar. Detta kan jag känna är svårare då det nästan blir för mycket att välja på.

Jag tror det är viktigt att våga dela med sig av det man är bra på, särskilt som pedagog i förskolan. Då förskolan jobbar i team är det av yttersta vikt att ta till vara på allas egenskaper och erfarenheter. Även våra intressen och det vi brinner för kan bli en resurs i arbetslaget.

Att komma på idéer kan för vuxna ofta vara svårt. Här har vi mycket att lära från barnen som oftast sprutar ut idéer och tankar till höger och vänster. De ser möjligheter istället för hinder och provar oavsett resultat. Detta kommer jag ta med mig när jag går ut på min VFU. Våga prova. Det gör ingenting om det inte går bra första gången, testa igen. Jag tror att många idéer tyvärr slängs iväg innan de ens provats.     

Kursmål som kan kopplas till föreläsningen: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Vad är estetiska lärprocesser? Det var en av de första frågorna vi fick diskutera på Mats Anderssons[1] föreläsning med samma namn. Det visade sig svårare att förklara än vad jag trott. Det vi kom fram till var att estetik i grova ordalag betyder att lära genom sinnena. Vi fick se hur mycket det gick att göra med pinnar och frukt som både didaktiskt material och estetisk lärprocess.

Vidare tog Mats Andersson upp att arbete med estetiska läroprocesser innebär ett förhållningssätt till undervisning som inkluderar personliga och historiska erfarenheter i åskådliggjord och symbolisk form i begreppsbildningen och förståelsearbetet. Man använder bilder, musik, texter, gestaltningar och iscensättningar av alla möjliga slag för att det ska kunna göras kopplingar mellan personliga erfarenheter och uppfattningar och andras förståelse av liknande kontexter. En estetisk lärprocess innehåller både produktion, mottagande och reflektion kring allt mellan form och innehåll.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) står det att verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, motivation, intressen och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom socialt samspel, utforskande, lek och skapande, men också genom att samtala, iaktta, och reflektera.

Bara genom att använda pinnarna får barnen träning inom språk, matematik och begrepp. Det gäller bara att ha en tydlig tanke på vad man vill att barnen ska uppnå när man ger dem pinnarna. Ge barnen pinnar i en längd som inte direkt inbjuder dem till att använda dem som lasersvärd eller andra vapen. Be barnen bygga konstigt- tungt- litet-kort och högt. Detta får dem även att fundera över dessa begrepp. Ett exempel som togs upp var när en grupp barn fick i uppdrag att bygga högt. Barnen lade då alla pinnar bredvid varandra på en lång rad på marken. Pedagogen upprepade då att de skulle bygga högt men barnen bara fortsatte att bygga på längden. Barnen var alltså inte ens bekanta med begreppen högt och långt. Detta är dock inte konstigt när vi vuxna mixtrar med språket på de sätt vi gör. Exempelvis säger vi oj vad lång du har blivit när den rätta meningen egentligen skulle vara oj vad hög du har blivit.

Denna föreläsning visade mig hur mycket det kan göras med väldigt simpelt material. Det behöver inte kosta för att skapa en bra lärandemiljö. Allting handlar om den grundtanke pedagogen har. Efter föreläsningen funderade jag även kring de diskssioner som härjat om förskolans ekonomi och att det inte finns pengar att köpa saker till barnen. Denna föreläsning visade dock å vikten av kunniga pedagogerhellre än en stor plånbok.  

Kursmål att koppla till estetiska lärprocesser:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905