Nu har vi haft vår sista textil workshop, och denna gång handlade det om vävning och flätning med mera. Cathrine Berg[1] visade oss grunderna inom vävning och förklarade också för oss vad en vävstol består utav för delar. Varp, väft, bom och skyttel är ord som jag hört tidigare men aldrig riktigt vetat vad det är. Under workshopen använde vi oss av garn, tyg, läder, tidningspapper och grenar. De två sistnämnda ingick i väven. Jag valde att göra ett armband av läder, en tomte i tyg och vävde en minimatta tillsammans med en klasskamrat.

Cathrine berättade att det är en fördel att väva tillsammans och då särskilt när man väver med barn. Detta kände jag inte bara var en fördel utan snarare ett måste då det var väldigt svårt att fästa och lossa trådarna. Om man ska väva tillsammans med barn tror jag det skulle vara roligare att göra det i en större skala. Exempelvis kan baren sätta upp trådar mellan två träd eller helt enkelt använda förskolans staket som en väv. Det som är bra med just vävning är att man kan använda nästan vilket material som helst.

Enligt mig kan det vara bra att berätta för barnen om hela ullprocessen, från får till väv. Barnen få då kännedom om kulturer och traditioner samt hur det var för föregående generationer, där vävning var en del av vardagen.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för läge, rum, riktning, form och grundläggade egenskaper hos ordning, mängder, talbegrepp och antal samt mätning och förändring.

När barnen tillverkar en egen väv så menar Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu(2010, s.53) att de får träning inom begreppsbildning. Det dyker upp lägesord så som på, i, längst ner och högst upp, men även jämförelseord som bredd, längd, tjocklek och storlek. Barnen övar dessutom på att upptäcka mönster och former liksom träning på problemlösning.

De armband vi gjorde under workshopen kan mycket väl tillverkas även i förskolan. Vissa av metoderna är lätta och kan absolut göras av fyra och femåringar. Normalt sätt pärlar ju barnen sina armband eller använder små gummiband, så det vore nog inte fel att börja introducera andra material som exempelvis läder. Jag hade själv gärna använt olika textiler som en estetisk lärprocess i förskolan om jag hade haft ett större kunnande och överlag känt mig säkrare. Men en sak vet jag. Så fort jag kommer ut och jobbar är detta bland det första jag ska skaffa mig större kunskap inom.

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har nu haft vår sista dramalektion under vår utbildning och den handlade om forumteater och forumspel. Gunilla Fihn[1] berättade om forumteaterns uppkomst och vilka som varit i centrum under historiens gång. Forumspel och forumteater handlar om at...

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände...

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.   Efter vi spelat mitt rimme...

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skul...

Vi har nu haft vår andra dramalektion. Denna gång handlade det om dock och figurteater. Gunilla Fihn[1] repeterar en del från föregående lektion och tar upp att det behövs kunskap om både pedagogik, teater och lek för att kunna undervisa ett pedagogi...