Oj oj oj! Vilken rolig dag. Föreläsning/ workshop inom musik. Vi kom nu in i mitt favoritämne denna termin. Vår lärare i ämnet Karin Lindahl[1] berättade för oss om puls, takt och rytm och vad som skiljer dessa åt. Pulsen som är musikens hjärtslag och som slår konstant och jämt, takten som delar in pulsen i olika rum samt rytmen som är sammansättningar av olika notvärden. Lindahl förklarade det på ett bra sätt då hon sa att tänk er att pulsen är huset, takten är rummen i huset och rytmen är möbler som hela tiden möbleras om. Vi fick även i föreläsningen ta del av de olika sorters musikkunskap som finns. Jag och en klasskamrat ska nu tillsammans göra en musikstund inom akustisk musikalisk kunskap.

Det visade sig finnas hur mycket saker som helst att göra med barnen inom musik. Vi genomförde många praktiska övningar där vi kopplade samman musik och rörelse.  I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) är det kanske tydligaste målet som gäller musik att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla erfarenheter, upplevelser och tankar i flera uttrycksformer så som bild, lek, sång, musik, rörelse, dans och drama. Det går dock att koppla musik till fler läroplansmål. Du kan exempelvis koppla musiken till demokrati, alltså ha ett musikaliskt lärande på demokratisk grund, du kan vidare jobba med ett inkluderande musikaliskt lärande, existentiellt, skapande samt nyfiket. Ferm Thorgersen (2012, s.73) menar att inget barn kommer till förskolan utan musikaliska kunskaper eller erfarenheter. Det gäller då för pedagogerna att de ser till att barnen får använda och dela sina erfarenheter likväl som att pedagogen delar med sig av sina. Barnen vidgar och fördjupar sina musikaliska erfarenheter och kunskaper med denna form av musikaliska möte och det kan leda till en "jag kan" känsla.

En övning som vi praktiserade på workshopen var att vi gick runt och ”stampade” med en viss puls samtidigt som vi räknade en, två, tre, fyra. Därefter lade vi dit klapp på ettan. Så det blev klapp, två tre, fyra, klapp, två, tre fyra. Sedan bytte vi och klappade till tvåan, sedan trean osv. Detta är en enkel men bra övning att göra med barnen då de får träning inte bara på taktkänsla men även inom motorik och att lyssna.

Sedan fick vi även dela upp oss i grupper där varje grupp representerade olika djur. Varje grupp fick sedan tilldelade en egen musiksnutt. Där fanns även en häxa som även han/hon fick en musiksnutt att följa. Häxan satt i mitten medan de olika djurgrupperna hade sina bon runt omkring. När djurgrupperna hörde sin egen musik fick de ge sig ut i världen och härma sina djur. Men det gällde att vara på sin vakt för rätt vad det var så hördes häxans musik och då gällde det att ta sig tillbaka till sitt bo igen så att man inte blev fångad. I denna aktivitet får barnen träning på att känna igen sin egen musiksnutt samtidigt som de får koppla musik till handling. Man kan även försvåra det hela genom att byta runt i grupperna så varje barn får en annan musiksnutt att lyssna efter.

I förskolan blir det ofta så precis som Holmberg (2012, s.124) tar upp att musikstunderna fokuserar på utommusikaliska mål så som gemenskap och glädje snarare än lärandeobjekt med inommusikaliska mål. Men oavsett vad musikstunden är till för så musiceras det.

Det syns tydligt ute i verksamheten hur musik påverkar. Så fort musik spelas så dansas och sjungs det. Även de minsta barnen som inte lärt sig gå än sitter på golvet och gungar till musiken. Musiken visas även i andra sammanhang som exempelvis i leken. Många barn sjunger i sina lekar, och användandet av musik kan här bli en naturlig del.

Av egna erfarenheter så vill barn röra sig till musik. Därför är jag emot det som jag sett alltför många gånger nämligen sittande sångsamling i ring. Barnen ska sitta på sina platser och sjunga sånger. Om tanken med musiken är att man ska slappna av så kan jag förstå att barnen kan få ligga på madrasser, men att sitta på golvet på ”sin” plats kan jag inte förstå syftet med.

Till sist nämnde Lindahl hur viktigt det är med en öppen attityd och att man vågar bjuda på sig själv. Det är först då som det skapas en bra musikalisk atmosfär. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Ferm Thorgensen,J. (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.), Musikvetenskap för förskolan, 1. utg., Natur & kultur, Stockholm, s.73 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har nu haft vår sista dramalektion under vår utbildning och den handlade om forumteater och forumspel. Gunilla Fihn[1] berättade om forumteaterns uppkomst och vilka som varit i centrum under historiens gång. Forumspel och forumteater handlar om at...

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände...

Nu har vi haft vår sista textil workshop, och denna gång handlade det om vävning och flätning med mera. Cathrine Berg[1] visade oss grunderna inom vävning och förklarade också för oss vad en vävstol består utav för delar. Varp, väft, bom och skyttel ...

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.   Efter vi spelat mitt rimme...

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skul...