Jag har tidigare berättat att jag i kursen skulle besöka fem museum eller konsthallar. Detta blev för mig nummer sex. Stället heter Komedianten och ligger i samma byggnad som Varbergs stadsbibliotek. Detta var ett besök anordnat av högskolan och vi hade med oss två guider/föreläsare. Först fick vi ta del av Tina Jonassons[1] och Komediantens olika projekt som de haft under senare år. Tina är i grund och botten förskollärare som utbildat sig till ateljerista. Hon jobbar nu tillsammans med konstpedagoger på Komedianten. De har tillsammans med barnen jobbat mycket i sina projekt med konstverk av återvinningsmaterial. Barnen fick både se konst och sedan skapa egen, men de fick även skapa konst inom ett tema för att sedan ta del av den befintliga konst som finns inom området. De hade en verkstad där barnen kunde skapa efter intresse för att sedan utveckla det vidare på förskolan. De hade en utställning som hette hjärtas spel där de hyllade spelkulturen. Barnen fick här välja någonting ur ett spel för att sedan skapa. Anledningen till att de använde spel som tema var på grund av att varje barn faktiskt har någon form av erfarenhet inom ämnet som de kan reflektera kring och dela med sig av. Jag fick under föreläsningen mycket bra tips och råd som jag kan bära med mig i min framtida yrkesroll. I deras projekt blev konstverken och barns eget undersökande impulser för eget skapande.

Jag anser först och främst att en utställning som hyllar spelkulturen är ett mycket smart sätt att få barnen intresserade av konst. Många barn kommer i kontakt med spel dagligen och det är alltid lättare för barnen att engagera sig i något de har erfarenhet av. För egen del har konsten aldrig varit intressant och jag heller inte sett det som något viktigt inom förskolan. Men efter alla besök till museum och konsthallar denna termin har jag ändrat uppfattning. Genom att titta på alla dessa konstverk ur ett barns perspektiv kan jag se hur mycket det faktiskt finns för barnen att lära. I utställningar kan det vävas in språk, matematik, naturkunskap, samarbete och olika estetiska lärprocesser. Komedianten använde sig även av mycket abstrakt arbete utan krav på en färdig produkt. Detta tror jag är ett bra sätt att jobba för många barn och något jag kommer använda mig mer av i förskolan.

Under eftermiddagen var det dags att lämna föreläsningssalen och ge sig ut i konsthallen. Museipedagogen (vars namn jag inte kommer ihåg) visade oss utställningen, som till skillnad från många andra ställen bestod av verk från en och samma konstnär. Utställningen visade filmer och bilder på tiggare och hemlösa. Bilderna visade platser på gator och torg där tiggare sov och levde. På många av bilderna fanns små plakat där tiggarna hade skrivit om den situation de befann sig i. Det fanns även filmer där tiggare berättade om sina liv och hur mycket varje krona de fick in betydde för dem. Efter vi gått runt och tittat på dessa bilder och filmer ställde vi oss och diskuterade vad vi tyckte, hur vi kände samt hur barnen skulle reagera på utställningen.

Själv tyckte jag vissa bilder var lite jobbiga att se på då det ger en extra påminnelse om hur det faktiskt ser ut idag. Även om många barn har sett tiggare förut och säkert vet varför de bor på gatan är det viktigt att vi som pedagoger är öppna och svarar på deras frågor och funderingar. Ser barnen på bilderna på samma sätt som en vuxen? Hur kan vi jobba kring barnens tankar och funderingar?

Den sista delen av utställningen bestod av bilder på människor som låg raklånga på gator, torg och trottoarer. Själv har jag ingen aning om vad konstnären vill visa med dessa bilder, och kanske är det detta som är meningen. Bilderna verkade inte ha någon koppling till uteliggare och det såg heller inte ut som personerna skulle spela döda eller sovandes. Det hade varit väldigt intressant att ta med en barngrupp till denna utställning för att se vilka tankar de hade haft. Alla barn kommer med olika erfarenheter vilket hade gett en mängd olika svar.

Genom att ta med barngruppen till ett museum kan vi få med läroplanen för förskolans (Lpfö98 rev, 2010 s.6) mål som säger att: ”Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar”    

Igår hade vi besök av Anna Gunnarsson[1] som är utvecklingspedagog på Navet i Borås. Denna föreläsning/ workshop handlade mycket om hållbar utveckling och samt kreativitet och nyfikenhet. Enligt Anna Gunnarsson är just kreativitet och nyfikenhet en sammanfattning av vår kurs övergripande mål.

Kursens mål:

Efter genomgången kurs skall studenten på avancerad nivå kunna:

Mål

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

 • redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

 • redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

 • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

 • tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

 • kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen   

Efter genomgången VFU ska studenten kunna (VFU-mål): 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

Påståendet om att kreativitet och nyfikenhet sammanfattar kursens mål tycker jag kan vara att hårdra det en del men jag kan hålla med om att just estetiska lärprocesser handlar till stor del om nyfikenhet och kreativitet. Exempelvis så är utforskandet av material med sina sinnen en direkt koppling till barns nyfikenhet. Vi kan även se att vår VFU uppgift kräver mycket kreativitet både av såväl oss pedagoger som av barnen.

Vi fick under workshopen börja med att i grupp skriva ned vilka ord vi kopplade samman med just kreativitet och nyfikenhet på ett stort papper. Efter det fick vi gå runt till andra grupper och titta på vad dem hade skrivit och fylla i det vi tyckte saknades. När vi sedan kom tillbaka till vårt papper kunde vi se vad resten av klassen tänkt. 

Vi diskuterade sedan över vad vi anser det kan finnas för brister inom förskolan i relation till det som fanns på våra nu fullskrivna papper. Vad har vi reagerat på när vi var ute? Tillsammans gjorde hela klassen en lista. Anna Gunnarsson tog sedan upp att det i undersökningar visat sig att det var framförallt två av dessa som var problem i förskolan. Teknik och barns inflytande. När det kommer till teknik så uppstår problemet av den anledningen att personalen anser sig sakna kunskap. Detta känner jag själv är konstigt då garanterat 99 procent av personalen kan hantera den teknik som förskolebarn skulle uppskatta. Då det inte krävs någon stor kunskap för att jobba med teknik i förskolan tror jag snarare det handlar om att just tanken på att jobba med teknik skrämmer många. Det känns svårare och större än vad det egentligen är.

När det kommer till barns inflytande handlar det inte om att alla ska få yttra sig på samlingen eller att varje barn ska få välja frukt. Här handlar det istället om barns inflytande i hela verksamheten. Hur mycket styr barnen verksamhetens riktning? Jag tror här att många förskolor anser sig forma verksamheten efter barnens intressen och behov men egentligen är det pedagogerna som styr.

Senare under dagen kom vi in på hållbar utveckling i förskolan och hur vi kan använda oss av återbruk som didaktiskt material i olika estetiska lärprocesser. Här kom åter igen kreativiteten in då vi skulle bygga hållbar konst med ett budskap med hjälp av återvinningsmaterial. Min grupp valde att bygga transportmedel av äggkartonger där vi visade på den mängd utsläpp som går åt för att vi ska ha så många valmöjligheter som möjligt. Behöver vi verkligen kunna välja mellan tio olika sorters kaffe eller äta trettio olika sorters exotiska frukter? Vi dikuterade dessutom under workshopen hur lång tid det tar för olika material att brytas ner av naturen.

I koppling till ovanstående stycke så tar Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010 s.7) upp att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö­ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt ska forma förskolans verksamhet. Förskolan ska dessutom medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur.

Vi pratade under denna workshop samtidigt väldigt mycket om olika märkningar på varor så som svanen, falken, krav, rättvise och ekologiska märken. Det gäller som konsument att uppmärksamma och ha kunskap kring vad det är som gäller. Detta är något man kan börja prata med barnen om i förskolan. Var kommer maten ifrån? Hur går odlingen till? Hur tar sig mat hit från olika länder? Och så vidare. Detta är en hel vetenskap, och är inte helt lätt att förstå men när det var dags att gå hem för dagen kände jag mig betydligt rikare på kunskap än jag varit tidigare. 

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Idag var det då dags för workshop i textil. Inte heller detta är ett ämne som jag har särskilt stort kunnande inom. De metoder vi använde oss av idag var textiltryck och broderi. Mitt tillvägagångssätt för textiltryck var följande: Jag började med att lägga på en plastduk över bordet då det skulle bli kletigt. Sedan lade jag en bit tyg över en utfälld tidning. Jag tejpade sedan kanterna för att hålla tyget på plats. Sedan var det dags att börja skapa. Jag använde mallar, svampar, lock och pensel. Detta var en rolig lektion och jag fick öva mig på att inte bli besviken då resultatet inte blir som jag har tänkt. Något som jag tror är kanon att göra med barnen är att använda enbart händer och fötter. Kletigt men roligt och det kan aldrig bli fel. Dessa aktiviteter skapar dessutom en väldig fantasi och kreativitet.  

På eftermiddagen började vi brodera. Men inte på ett korrekt och noggrant sätt utan vår lärare Cathrine Berg[1] sa bara ”sätt igång att brodera”. Delar av klassen hade ingen kunskap inom broderi utan satt mest som frågetecken. Läraren sa då att vi ska brodera ”som ett barn hade gjort”. Barn vet oftast inte hur man gör men det hindrar inte dem. Jag ritade upp en mall på tyget och började brodera. Det första jag tänkte var att detta var inget för mig, men allt eftersom tiden gick så började det faktiskt bli rolig och det var med en gnutta besvikelse som jag lade ifrån mig synålen då läraren avbröt för dagen.

Under denna föreläsning fick jag ta del av en hel del för mig nya begrepp, som exempelvis ströpplare, ströppling och schablonskärm. Dessa begrepp är viktiga att ta upp för barnen på förskolan. Det jag tänkte på medan jag jobbade med textil var hur mycket matematik det fanns i arbetet. Barnen i förskolan kan genom att arbeta med textil träna antal, färger och former. Det får även träning inom finmotoriken samt känna hur det känns att sy i olika material som exempelvis kartong, papper eller tyg. Jag tycker textil är ett mycket bra material att ha med i en estetisk lärprocess i barngruppen.

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s.59) tar upp att när barn sitter och broderar behöver de positiv stöttning och uppmuntran. Självkänslan stärks hos barnen när de får beröm och de vågar pröva nya färger och stygn. Det är samtidigt viktigt att presentera alla olika sorters trådar i olika kvalitéer och färger. Ta dock fram lite i taget för att hålla intresset vid liv.

Detta kan jag koppla till min egen VFU då jag målade abstrakta bilder med barnen. Jag gjorde då felet att visa allt material samtidigt vilket resulterade i att barnen ville ha allt på en gång och de blev väldigt rörigt. Det är viktigt att ge barnen en stund med varje material innan det är dags att presentera nästa.

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s.59) menar att broderi kräver lite utrustning och är en billig teknik att använda. Detta gör att det är extra synd att broderi som teknik ofta glöms bort. När barn behärskar tekniken kan de jobba självständigt när det blir en stund över eller när andan faller på. Det fria broderiet ger även barnen träning inom fantasi och kreativitet.

En anledning till att pedagoger i förskolan inte använder sig av broderi och textil överlag tror jag har med kunskap att göra. För att barnen ska kunna komma igång krävs det att en pedagog kan visa hur man gör. En annan anledning som kan vara lite problematisk är textil har blivit lite förlegad i dagens samhälle. Den allmänna uppfattningen kring textil är att den är gammaldags och ”ute”. Det syns tydligt hur tiderna förändras. När jag gick i förskolan och lågstadiet för nästan 20 år sedan var broderi det vi jobbade mest med inom textil. Det är faktiskt den enda teknik inom textil som jag lärt mig behärska. Med textil får barnen också förståelse för lägesbegrepp så som under, över på och genom. De får även träning inom naturkunskap och hållbar utveckling.

Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Vad är estetiska lärprocesser? Det var en av de första frågorna vi fick diskutera på Mats Anderssons[1] föreläsning med samma namn. Det visade sig svårare att förklara än vad jag trott. Det vi kom fram till var att estetik i grova ordalag betyder att lära genom sinnena. Vi fick se hur mycket det gick att göra med pinnar och frukt som både didaktiskt material och estetisk lärprocess.

Vidare tog Mats Andersson upp att arbete med estetiska läroprocesser innebär ett förhållningssätt till undervisning som inkluderar personliga och historiska erfarenheter i åskådliggjord och symbolisk form i begreppsbildningen och förståelsearbetet. Man använder bilder, musik, texter, gestaltningar och iscensättningar av alla möjliga slag för att det ska kunna göras kopplingar mellan personliga erfarenheter och uppfattningar och andras förståelse av liknande kontexter. En estetisk lärprocess innehåller både produktion, mottagande och reflektion kring allt mellan form och innehåll.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) står det att verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, motivation, intressen och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom socialt samspel, utforskande, lek och skapande, men också genom att samtala, iaktta, och reflektera.

Bara genom att använda pinnarna får barnen träning inom språk, matematik och begrepp. Det gäller bara att ha en tydlig tanke på vad man vill att barnen ska uppnå när man ger dem pinnarna. Ge barnen pinnar i en längd som inte direkt inbjuder dem till att använda dem som lasersvärd eller andra vapen. Be barnen bygga konstigt- tungt- litet-kort och högt. Detta får dem även att fundera över dessa begrepp. Ett exempel som togs upp var när en grupp barn fick i uppdrag att bygga högt. Barnen lade då alla pinnar bredvid varandra på en lång rad på marken. Pedagogen upprepade då att de skulle bygga högt men barnen bara fortsatte att bygga på längden. Barnen var alltså inte ens bekanta med begreppen högt och långt. Detta är dock inte konstigt när vi vuxna mixtrar med språket på de sätt vi gör. Exempelvis säger vi oj vad lång du har blivit när den rätta meningen egentligen skulle vara oj vad hög du har blivit.

Denna föreläsning visade mig hur mycket det kan göras med väldigt simpelt material. Det behöver inte kosta för att skapa en bra lärandemiljö. Allting handlar om den grundtanke pedagogen har. Efter föreläsningen funderade jag även kring de diskssioner som härjat om förskolans ekonomi och att det inte finns pengar att köpa saker till barnen. Denna föreläsning visade dock å vikten av kunniga pedagogerhellre än en stor plånbok.  

Kursmål att koppla till estetiska lärprocesser:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Vad är konst? Meningarna gick isär när vi satt på föreläsning om konstpedagogik för barn och andra. De flesta i klassen tyckte att konst var mycket upp till var och en medan andra menade att det blir konst först när man delar med sig av sin skapelse. Personligen tycker jag konst kan vara allt man skapar. När jag kommer in på förskolan där barnen har skapat olika saker i sitt temaarbete så ser jag det som konst. Konst i sig har för min egen del aldrig varit intressant, men jag skulle gärna vilja se barnens reaktioner när de får utforska olika konstverk. Jag säger att jag skulle vilja då jag tyvärr aldrig fått uppleva det, och enligt min omgivning så är det heller inte speciellt vanligt att förskolor besöker exempelvis konsthallar och museer. Detta kan tyckas konstigt då vi faktiskt omges av konst i samhället och därför borde vara betydligt mer naturligt i både förskola och skola.

Dessutom finns konstens betydelse med i våra styrdokument. Vår lärare Marie Bendroth Karlsson[1] tog först upp det demokratiska uppdraget som finns i Fn:s konvention om barns rättigheter. Där står det att barn ska ges möjlighet att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. När vi sedan tittar på det pedagogiska uppdraget så står det i vår kära läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) att barn ska inspireras att kommunicera på olika sätt bl.a i bilder; lära sig tolka. De ska även få ta del i samhällslivet så som kulturinstutioner.

När vi talar om konst så kommer vi också in på estetiska lärprocesser för precis som Marie Bendroth Karlsson nämnde så genom att skapa, tolka och möta konst stimuleras både symboliskt tänkande och estetiska lärprocesser. Genom att tolka och samtala om konst ges möjligheter lära nya ord, lyssna på andra och själv uttrycka sig. Konsten kan även vara en utgångspunkt lärande kring innehåll, material och form. Marie Bendroth Karlsson (2014, s.53) tar upp hur viktig kommunikation är i små barns möte med konst. Att vara uppmärksam, svara på barnets reaktioner samt vara en närvarande pedagog är av yttersta vikt för att barnen inte ska förlora intresset för konstverken. Hon trycker även på vikten på konst inte bara ska vara ett igenkännande utan också vara överraskande och utmanande. 

På eftermiddagen gick vi till hamnmagasinet i Varberg där vi fick skapa oss en egen uppfattning om vad vi kände när vi tittade på olika konstverk. Vi analyserade och diskuterade sedan med den guide vi hade med oss. Jag kan efter denna föreläsning och workshop medge att jag tror betydligt mer på betydelsen av att barn får uppleva konst än vad jag tidigare trott. Främst av allt så är konst något som bidrar till att vidga barnets erfarenhetsvärld. Genom att barn i förskolan får uppleva konst och konstverk ges dem möjlighet till utforskande gällande teknik, färger, berättande, känslor med mera.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Bendroth Karlsson, M (2014) Konst för och med barn. I Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 49-68