Vad är estetiska lärprocesser? Det var en av de första frågorna vi fick diskutera på Mats Anderssons[1] föreläsning med samma namn. Det visade sig svårare att förklara än vad jag trott. Det vi kom fram till var att estetik i grova ordalag betyder att lära genom sinnena. Vi fick se hur mycket det gick att göra med pinnar och frukt som både didaktiskt material och estetisk lärprocess.

Vidare tog Mats Andersson upp att arbete med estetiska läroprocesser innebär ett förhållningssätt till undervisning som inkluderar personliga och historiska erfarenheter i åskådliggjord och symbolisk form i begreppsbildningen och förståelsearbetet. Man använder bilder, musik, texter, gestaltningar och iscensättningar av alla möjliga slag för att det ska kunna göras kopplingar mellan personliga erfarenheter och uppfattningar och andras förståelse av liknande kontexter. En estetisk lärprocess innehåller både produktion, mottagande och reflektion kring allt mellan form och innehåll.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) står det att verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, motivation, intressen och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom socialt samspel, utforskande, lek och skapande, men också genom att samtala, iaktta, och reflektera.

Bara genom att använda pinnarna får barnen träning inom språk, matematik och begrepp. Det gäller bara att ha en tydlig tanke på vad man vill att barnen ska uppnå när man ger dem pinnarna. Ge barnen pinnar i en längd som inte direkt inbjuder dem till att använda dem som lasersvärd eller andra vapen. Be barnen bygga konstigt- tungt- litet-kort och högt. Detta får dem även att fundera över dessa begrepp. Ett exempel som togs upp var när en grupp barn fick i uppdrag att bygga högt. Barnen lade då alla pinnar bredvid varandra på en lång rad på marken. Pedagogen upprepade då att de skulle bygga högt men barnen bara fortsatte att bygga på längden. Barnen var alltså inte ens bekanta med begreppen högt och långt. Detta är dock inte konstigt när vi vuxna mixtrar med språket på de sätt vi gör. Exempelvis säger vi oj vad lång du har blivit när den rätta meningen egentligen skulle vara oj vad hög du har blivit.

Denna föreläsning visade mig hur mycket det kan göras med väldigt simpelt material. Det behöver inte kosta för att skapa en bra lärandemiljö. Allting handlar om den grundtanke pedagogen har. Efter föreläsningen funderade jag även kring de diskssioner som härjat om förskolans ekonomi och att det inte finns pengar att köpa saker till barnen. Denna föreläsning visade dock å vikten av kunniga pedagogerhellre än en stor plånbok.  

Kursmål att koppla till estetiska lärprocesser:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://hdl.handle.net/2077/30905

Vad är konst? Meningarna gick isär när vi satt på föreläsning om konstpedagogik för barn och andra. De flesta i klassen tyckte att konst var mycket upp till var och en medan andra menade att det blir konst först när man delar med sig av sin skapelse. Personligen tycker jag konst kan vara allt man skapar. När jag kommer in på förskolan där barnen har skapat olika saker i sitt temaarbete så ser jag det som konst. Konst i sig har för min egen del aldrig varit intressant, men jag skulle gärna vilja se barnens reaktioner när de får utforska olika konstverk. Jag säger att jag skulle vilja då jag tyvärr aldrig fått uppleva det, och enligt min omgivning så är det heller inte speciellt vanligt att förskolor besöker exempelvis konsthallar och museer. Detta kan tyckas konstigt då vi faktiskt omges av konst i samhället och därför borde vara betydligt mer naturligt i både förskola och skola.

Dessutom finns konstens betydelse med i våra styrdokument. Vår lärare Marie Bendroth Karlsson[1] tog först upp det demokratiska uppdraget som finns i Fn:s konvention om barns rättigheter. Där står det att barn ska ges möjlighet att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. När vi sedan tittar på det pedagogiska uppdraget så står det i vår kära läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) att barn ska inspireras att kommunicera på olika sätt bl.a i bilder; lära sig tolka. De ska även få ta del i samhällslivet så som kulturinstutioner.

När vi talar om konst så kommer vi också in på estetiska lärprocesser för precis som Marie Bendroth Karlsson nämnde så genom att skapa, tolka och möta konst stimuleras både symboliskt tänkande och estetiska lärprocesser. Genom att tolka och samtala om konst ges möjligheter lära nya ord, lyssna på andra och själv uttrycka sig. Konsten kan även vara en utgångspunkt lärande kring innehåll, material och form. Marie Bendroth Karlsson (2014, s.53) tar upp hur viktig kommunikation är i små barns möte med konst. Att vara uppmärksam, svara på barnets reaktioner samt vara en närvarande pedagog är av yttersta vikt för att barnen inte ska förlora intresset för konstverken. Hon trycker även på vikten på konst inte bara ska vara ett igenkännande utan också vara överraskande och utmanande. 

På eftermiddagen gick vi till hamnmagasinet i Varberg där vi fick skapa oss en egen uppfattning om vad vi kände när vi tittade på olika konstverk. Vi analyserade och diskuterade sedan med den guide vi hade med oss. Jag kan efter denna föreläsning och workshop medge att jag tror betydligt mer på betydelsen av att barn får uppleva konst än vad jag tidigare trott. Främst av allt så är konst något som bidrar till att vidga barnets erfarenhetsvärld. Genom att barn i förskolan får uppleva konst och konstverk ges dem möjlighet till utforskande gällande teknik, färger, berättande, känslor med mera.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Bendroth Karlsson, M (2014) Konst för och med barn. I Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 49-68