Så hade det blivit dags för drama. Drama betyder att åskådliggöra genom handling. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev, 2010) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla tankar, erfarenheter och upplevelser på många sätt, exempelvis genom dans och drama.

Det finns enligt Gunilla Fihn[1] tre saker som är viktigt att tänka på när man jobbar med drama. Tanke, handling och känsla. För att kunna genomföra drama med barn krävs kunskap inom teater, pedagogik samt kunskap kring olika ”lekar”. Just lek inom teater är mer som en form av teaterträning och man behöver som pedagog kunna ha ett lekfullt förhållningssätt och inte ta saker så allvarligt. Vidare så tryckte Gunilla Fihn på aspekter inom ledarskap i drama. Hon tog upp tydlighet, att vara positiv, använda humor, välja rätt ord, dela in i grupper, när ska jag själv delta och att inte gardera sig.

Efter föreläsningen var det dags för workshop och vi blev indelade i grupper om tre och fick sedan varsin bok som skulle lägga grunden för dramaaktiviteten. Vi läste boken tillsammans i gruppen och enades sedan om ett tema som i vårt fall blev känslor. Vi skulle sedan spela upp en aktivitet inom temat för våra kurskamrater. Vi valde att börja med känslan av att vara arg. Vi samlade alla i en ring och berättade att i morse när jag skulle till förskolan så startade inte bilen och jag blev så arg så jag stampade i marken osv. Vi började alltså med en egen erfarenhet kring temat. Sedan gick vi över till att göra en aktivitet där barnen skulle gå fritt i rummet till ljudet av en spelande trumma. När trumman tystnade skulle barnen stanna och visa hur de såg ut när de var arga. Detta tema är något vi kommer jobba vidare på vid senare drama tillfällen, och kanske vi då fokuserar på en annan känsla.

Något som vi märkte när vi satt och planerade vår dramaaktivitet var hur lång tid planeringen tog. Vi trodde innan det startade att det hela skulle vara snabbt gjort men ack så fel vi hade. Detta kan dock bero på att vi saknar erfarenhet av att vara ute på förskolorna under längre tid och har inte så mycket praktisk inspiration att hämta.

Det som jag verkligen tog till mig under denna lektion var hur viktigt det är att välja sina ord rätt. Om jag i barngruppen ska arbeta med temat glad så är det oerhört viktigt att det ordet används mycket under hela dramaförloppet. Det gäller att inte blanda ord och helt plötsligt börja använda lycklig eller liknande. Jag har hållit i liknande dramaaktiviteter tidigare i min VFU och jag kan nu se att jag inte tänkt speciellt mycket på detta. Jag kan tänka tillbaka och faktiskt förstå varför vissa moment i min aktivitet inte fungerade.

Jag har även reflekterat en del kring likheterna mellan drama och barns lek. De innehåller båda roller, är påhittade, innehåller en handling, en värld och ofta en tanke kring vad som ska hända. Leken kan även kopplas till barnens litterära berättelser. Barns berättelser bottnar ofta i deras lekar. Genom leken berättar barnen en historia samtidigt som de använder sig av ett dramatiskt förhållningssätt. Så jag tror att det kan vara till extra hjälp när man ska jobba med drama att ta en närmare titt på barnens lek.

Referens:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har nu haft vår sista dramalektion under vår utbildning och den handlade om forumteater och forumspel. Gunilla Fihn[1] berättade om forumteaterns uppkomst och vilka som varit i centrum under historiens gång. Forumspel och forumteater handlar om at...

Vi har nu haft drama för tredje gången denna termin. Det hade blivit dags att slutföra och spela upp de dramaaktiviteter som vi förberett. Det första vi dock fick göra var att dela med oss av våra erfarenheter vi fått inom drama på vår VFU. Jag kände...

Nu har vi haft vår sista textil workshop, och denna gång handlade det om vävning och flätning med mera. Cathrine Berg[1] visade oss grunderna inom vävning och förklarade också för oss vad en vävstol består utav för delar. Varp, väft, bom och skyttel ...

Jag har nu gjort mina tre veckors praktik. Som jag tidigare skrivit hade jag med mig egentagna bilder i form av rimmemory som mitt didaktiska material. I mina aktiviteter använde jag fyra barn i fyra och femårs ålder.   Efter vi spelat mitt rimme...

När jag försökte komma fram till vad jag skulle använda som didaktiskt material under min VFU funderade jag på ett material som kan användas inom så många estetiska lärprocesser som möjligt. Då förskolan inte hade något tema ville jag att barnen skul...